Confessions of a slightly degenerated mind

En dag fylld av obesvarade samtal och absolut ingenting annat är på väg att ta slut. Eller ja, dagen som sådan tar inte slut. Bara den där ledan av att ingenting produktivt görs eller sägs eller ens funderas på. Som tur är klarar jag allt som oftast av att sluta vara eremit när fröken Ahl kliver genom dörren. Och det är definitivt enklare att vara social när man har någon att socialisera med.

Egentligen ska jag inte överdriva denna dags gråa nyans. Jag har faktiskt pratat lite på det där pratprogrammet på datorn, läst lite, löst lite korsord och börjat korrekturläsa fröken Ahls c-uppsats. Dessutom har jag alibi för en opromenerad och totalt inaktiv dag: Det har regnat nästan hela dagen.

Snart bryts som sagt tristessen. Med tvättstugebesök. Vi vet allt hur man roar sig en piglördag.