Thrillerdrama
Ur en tänkt verklighet:
"Det var mörkt där i källaren. Han kände sig förföljd, bevakad. Och tittade sig därför över axlarna hela tiden. Sakta, sakta smög och tassade han sig fram mot den grova dörren.
'Där', tänkte han, 'där ska det perfekta brottet begås'.
Det perfekta brottet ja, och därtill en styggelse inom alla etiska och moraliska kontexter i hela världen. Ett brott så hemskt att Alcatraz flämtar till när det hör talas om det. Något som folk suttit inne för längre än vad som är psykiskt hållbart, och i vissa fall korsfästs för:
Han skulle hänga tvätten på fel sida av torkrummet. Och alltså inte bara av ren glömska, utan rent uppsåtligt.
Planerna hade funnits länge, och hittills hade det fungerat ända in i minsta detalj. Ingen hade sett honom i trapphuset, han hade varit ensam i tvättstugan, fel namn var skrivet på bokningslistan, ingenting ledde tillbaka till honom. Ändå kände han att något inte stämde.
Framme vid dörren fick han svaret på varför. Det största vapnet mot brott av den här digniteten var redan riggat. En arg lapp på dörren påminde folk att hålla på reglerna inne i torkrummet. Hela planen var åt skogen. Förtvivlat läste han lappen flera gånger, innan han gav upp och lommade hem."
Kom inte och säg att det verkliga livet inte innehåller spänning. Säg inte heller att tvättstugans regler är något att ta lätt på. Och säg för allt i världen inte att det finns mängder av folk som tar alldeles för hårt på reglerna.
"Det var mörkt där i källaren. Han kände sig förföljd, bevakad. Och tittade sig därför över axlarna hela tiden. Sakta, sakta smög och tassade han sig fram mot den grova dörren.
'Där', tänkte han, 'där ska det perfekta brottet begås'.
Det perfekta brottet ja, och därtill en styggelse inom alla etiska och moraliska kontexter i hela världen. Ett brott så hemskt att Alcatraz flämtar till när det hör talas om det. Något som folk suttit inne för längre än vad som är psykiskt hållbart, och i vissa fall korsfästs för:
Han skulle hänga tvätten på fel sida av torkrummet. Och alltså inte bara av ren glömska, utan rent uppsåtligt.
Planerna hade funnits länge, och hittills hade det fungerat ända in i minsta detalj. Ingen hade sett honom i trapphuset, han hade varit ensam i tvättstugan, fel namn var skrivet på bokningslistan, ingenting ledde tillbaka till honom. Ändå kände han att något inte stämde.
Framme vid dörren fick han svaret på varför. Det största vapnet mot brott av den här digniteten var redan riggat. En arg lapp på dörren påminde folk att hålla på reglerna inne i torkrummet. Hela planen var åt skogen. Förtvivlat läste han lappen flera gånger, innan han gav upp och lommade hem."
Kom inte och säg att det verkliga livet inte innehåller spänning. Säg inte heller att tvättstugans regler är något att ta lätt på. Och säg för allt i världen inte att det finns mängder av folk som tar alldeles för hårt på reglerna.
Kommentarer
Trackback