I mittens rike mot Peking
"Jävlas inte med stockholmarna" läser jag på en dekal på bilen bredvid. Nä, det behöver jag väl inte göra, tänker jag där jag står absolut still i vad som så motsägelsefullt kallas rusningstrafik. Men varför i hela friden måste Fuckingjävlasatanshelvetesskitstockholm då alltid jävlas med mig?
First things first. Den där expressbudhistorien tog mig alltså till Uppsala. För att komma till Uppsala från Norrköping åker man "snabbast" via Stockholm. Själva leveransfärden, det vill säga den till Uppland, gick också i någotsånär expressartad hastighet. På hemvägen däremot var det kört. Det var där jag fick se den där dekalen. Jag hann se också mycket, mycket annat på vägen. Man gör det när snitthastigheten är dryga fem kilometer i timmen.
Nåväl, jag hann faktiskt också komma underfund med en sak till strax innan stoppet. Det är att Mittens Rike inte alls är någon sorts benämning på Kina. Det är i själva verket namnet på det fenomen som sker när trefilig motorväg befolkas av människor från ställen utan trefilig motorväg. Medelsvensson väljer alltid mellanmjölk, att rösta nja till kärnkraft och att ligga i mittenfilen. Det första och sista fallet stämmer även in på undertecknad.
Så där ligger vi, alla stackars lantisar, och ser de vana Stockholmsåkarna svischa förbi på båda sidor. Och är ändå rätt nöjda med det; vi kan ju ta oss ut åt båda hållen. Det är en säkerhet man sällan kan unna sig.
First things first. Den där expressbudhistorien tog mig alltså till Uppsala. För att komma till Uppsala från Norrköping åker man "snabbast" via Stockholm. Själva leveransfärden, det vill säga den till Uppland, gick också i någotsånär expressartad hastighet. På hemvägen däremot var det kört. Det var där jag fick se den där dekalen. Jag hann se också mycket, mycket annat på vägen. Man gör det när snitthastigheten är dryga fem kilometer i timmen.
Nåväl, jag hann faktiskt också komma underfund med en sak till strax innan stoppet. Det är att Mittens Rike inte alls är någon sorts benämning på Kina. Det är i själva verket namnet på det fenomen som sker när trefilig motorväg befolkas av människor från ställen utan trefilig motorväg. Medelsvensson väljer alltid mellanmjölk, att rösta nja till kärnkraft och att ligga i mittenfilen. Det första och sista fallet stämmer även in på undertecknad.
Så där ligger vi, alla stackars lantisar, och ser de vana Stockholmsåkarna svischa förbi på båda sidor. Och är ändå rätt nöjda med det; vi kan ju ta oss ut åt båda hållen. Det är en säkerhet man sällan kan unna sig.
Kommentarer
Trackback