Från semesterbokhyllan
Semestern alltså. Dalarna, Småland, Dalarna och Italien. Med mellanlandningar i Stockholmstrakten. Vädret kunde varit bättre, men dä ä dumt å klaga nä ingen bry sig.
Nåväl, en hel del lästes. Död mans fotspår, Peter James fjärde deckare med Roy Grace i huvudrollen, slåss med Levande begravd om förstaplatsen bland hans böcker. Upplägget gör att man sitter på spänn hela tiden, storyn finns väldigt nära att ta till sig och karaktärerna är precis lagom utmejslade.
En annan britt som skriver deckare är Mark Billingham. Hans första heter Sömntuta och är också rasande spännande. Billingham är vansinnigt produktiv, en roman om året, så det finns massor mer att ta av. Andra boken, Offerlek, väntar hemma i bokyllan.
När du gör som jag vill: en bok om påverkan av Henrik Fexéus var väl ingen hit direkt. Han har skrivit ner en drös med tankar om påverkan och marknadsfört som sina, och kommit fram till att man kan påverka folk på många sätt. Ojdå. Megahaussade Hypnotisören (Lars Kepler) var något av en paniklösning på sinande pocketläsning, men den var bättre än jag trodde, klart läsvärd. Den spårar dock ur som bara den i slutet, tyvärr.
Nu har jag gått över till Marcus Birros Att leva och dö som Joe Strummer. Ska bli intressant framöver, har ännu inte läst tillräckligt för ett omdöme.
Musikmässigt hände inte mycket under semestern. En livespelning med Roxette, med gästande Gyllene Tider, var det enda som stod ut. Och visst, det är kul att ha sett dem. Men nåt större fan blir jag nog aldrig.
Dagens låt är "Mr Jones", Counting Crows.
Nåväl, en hel del lästes. Död mans fotspår, Peter James fjärde deckare med Roy Grace i huvudrollen, slåss med Levande begravd om förstaplatsen bland hans böcker. Upplägget gör att man sitter på spänn hela tiden, storyn finns väldigt nära att ta till sig och karaktärerna är precis lagom utmejslade.
En annan britt som skriver deckare är Mark Billingham. Hans första heter Sömntuta och är också rasande spännande. Billingham är vansinnigt produktiv, en roman om året, så det finns massor mer att ta av. Andra boken, Offerlek, väntar hemma i bokyllan.
När du gör som jag vill: en bok om påverkan av Henrik Fexéus var väl ingen hit direkt. Han har skrivit ner en drös med tankar om påverkan och marknadsfört som sina, och kommit fram till att man kan påverka folk på många sätt. Ojdå. Megahaussade Hypnotisören (Lars Kepler) var något av en paniklösning på sinande pocketläsning, men den var bättre än jag trodde, klart läsvärd. Den spårar dock ur som bara den i slutet, tyvärr.
Nu har jag gått över till Marcus Birros Att leva och dö som Joe Strummer. Ska bli intressant framöver, har ännu inte läst tillräckligt för ett omdöme.
Musikmässigt hände inte mycket under semestern. En livespelning med Roxette, med gästande Gyllene Tider, var det enda som stod ut. Och visst, det är kul att ha sett dem. Men nåt större fan blir jag nog aldrig.
Dagens låt är "Mr Jones", Counting Crows.
Mjukomstart
När bloggaren tog semester gjorde bloggen det också. Och ännu har inget hänt med vare sig namn eller layout. Min privata AD har precis påbörjat ny utbildning, och copywritern ligger lågt, så vi får se när förändringar blir av.
Om semestern vet jag inte hur mycket jag ska säga ännu. Och inte om annat heller, än.
Tillsvidare håller vi tillgodo med dagens låt, som är "Welcome to the working week", Elvis Costello.
Om semestern vet jag inte hur mycket jag ska säga ännu. Och inte om annat heller, än.
Tillsvidare håller vi tillgodo med dagens låt, som är "Welcome to the working week", Elvis Costello.