Årslistan
Det enda som är tradition på denna sida är den dåliga uppdateringen och årslistan. And here it is, långt efter alla andra inlägg: 2010 års...
... första Hovetexplosion: SM-final ett mellan Djurgården och HV 71. Grandios uppvisning i hur idrottsfans verkligen ska vara.
... malthumlejästochvatten: Hobgoblin. Max Husse glömde en pava hemma en gång, jag tömde en pava hemma en gång, och på den vägen är det. Stark utmanare: Sailor.
... historiska resmål I: Pyramiderna. Hur ofta kan man säga att sex timmars bussfärd är värt målet? Jag blev stum, på riktigt, när vi åkte in mot Cheopspyramiden. Den blev bara större och större framför mina ögon.
... jobbigaste: Vintern som slog klorna i allt vad arbete hette ett tag.
... citat från tv: "Världen har blitt så global nuförtiden", Lennart "Aktiestinsen" Israelsson, i programmet Guldfeber. Småländsk sanning, och sannare blir det inte.
... livespelning: Håkan Hellström på Hovet. Jeez. Första låten är en låt jag inte känner igen, och stämningen är okej. Andra låten är "Kom igen Lena", och Hovet exploderar för andra gången detta år. Skillnaden är att det håller i sig i två timmar konstant, utan periodpaus. Jag tror aldrig jag sett nåt liknande. God tvåa här är Johnossi på Debaser Medis. Längre ner i tabellen hittar vi Roxette i Halmstad. Ganska mycket längre ner.
... flytt: Från Peking till den Kungliga Hufvudstaden. En gammal god tradition att göra minst en flytt per år vaknade till liv igen. Och det känns mycket bra. Och ja, vansinnigt överraskande i ljuset av vad jag tidigare ansett om stan.
... läskigaste och mest överdrivna masshysteri: Bröllopet.
... mest läsvärda bok: En mörk välsignelse, Dennis Lehane. Jag försökte verkligen komma på nåt mer originellt, men det är ju för farao Lehane.
... mest överraskande yrkesroll: Undertecknad som kajakinstruktör. Om än bara för en dag.
... skönaste album: "Wild hunt", The Tallest Man On Earth. Uppföljaren är baske mig bättre än första plattan. Och det säger inte lite.
... bästa film: The men who stare at goats. Jag är inte riktigt säker på om den kom 2010 eller 2009, och uppgifterna går isär. Men jag såg den iallafall i år. Och den var bäst.
... historiska resmål II: Colosseum. För en som alltid varit barnsligt förtjust i allt som handlat om romartiden var det enormt. Inom mig ekade "My name is Maximus Decimus Meridius, commander of the Felix legions, general of the armies of the north...". Som tur var lyckades jag hålla det inom mig.
... bästa svenska film: Himlen är oskyldigt blå. För första gången någonsin är denna kategori inte en ironisk sådan. Finfin berättelse.
... högsta vrål utfört stående i en soffa: Jag ligger rätt bra till med mitt segervrål när Hellner defilerade hem stafetten i Vancouver. Ståpäls var ordet, sa Bull.
... mest pinsamma: Att så stor andel av svenska folket röstade på Sverigedemokraterna.
... mest magkittlande upplevelse: Att simma med delfiner har alltid varit en dröm, och det fick jag göra i år. Tårarna var nära.
... bästa låt: "Worried Ground", Johnossi. Överlägset. Hedersomnämnande till "Pack up", Eliza Doolittle.
... svåraste farväl: kollegor, vänner och hundar i Peking.
... största besvikelse: Spanska trappan. En stentrapp mitt i en stad. Jaha. En övervärdering fullt i klass med Piccadilly Cirkus.
... härligaste citat från verkliga livet: "Man måste slåss ibland, annars kan man aldrig bli vänner igen."
... snyggaste fotbollsmål: Linus Hallenius, Hammarby.
... mest läsvärda icke-Lehane-bok: Paganinikontraktet, Lars Kepler. Till skillnad från första boken håller denna hela vägen in i mål.
Så, med detta: Ett riktigt Gott 2011!
Sagan som är Konungens återkomst
Vardagen för dessa hjältar har förändrats radikalt, och därmed även spänningslystan. Men språket, beskrivningarna, berättandetekniken, allt som gör Lehane till Lehane, finns där. Och det är en ny nagelbitare som serveras, men den har också sina brister. Vissa partier stökas över lite väl snabbt, och historien har en del hål i sig, tyvärr. Dessutom finns klara svagheter i översättningen ("You and me both" översätts till exempel "Du och jag båda två", medan normal svenska troligen skulle vara "Då är vi två").
Slutbetyget är en stark trea av fem möjliga, och därmed placerar sig En mörk välsignelse nånstans strax under mitten av Lehanes verk - Mörker, ta min hand är fortfarande etta bland deckarna medan Ett land i gryningen fortfarande är en av världens bästa alla kategorier någonsin.
Mycket annat har hänt sen sist också, men jag tror jag sparar det till Årslistan om ett par veckor. Årets livespelning sågs för några veckor sen, och så har jag bestämt mig för vilken som är detta års malthumlejästochvatten.
Dagens låt: "Take a shower!", Miss Li.