Tänkvärdheter från skafferiet

När jag väl, under semestern, satte mig ner och läste blev det mest tidningar som brukades. Sedan hemkomsten har det sedan varit mycket svårt att få till någon läsro. Så det dröjde ända fram till igår innan den jättekorta Alkemisten lästes ut.

I och för sig kan den överlånga läsetiden också utläsas i att jag inte är särskilt imponerad av Paulo Coelhos megahit. Jag kan inte riktigt förstå varför så många hyllar den utan förbehåll. I mina ögon är det en hel drös med klyschor och gammal skåpmat som staplas på hög. Förvisso snyggt förpackat, men dock. För nog har vi väl tidigare hört talas om att man ska leva i nuet, följa sitt hjärta och tro på ödet lagom mycket?

Jag blir inte speciellt överraskad över att Coelho hyllar Hemingway i efterordet, det märks att han läst Papas texter ett par gånger. Bara det faktum att pojken i Alkemisten delar namn med huvudpersonen i Den gamle och havet säger väl lite. Men att jämföra de båda författarna finns inte på världskartan, jag föredrar Hemingway varje dag i veckan.

Annars förde gårdagens förmiddagspromenad med sig en hel del önskningar. Jag hittade både böcker, filmer, skivor, ja till och med tv-spel jag ville ha. Och kanske, kanske har jag idag fått lite skatteåterbäring att skämma bort mig själv med. Om så är fallet befinner jag mig inom kort i ett centrum nära mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback