Blowin' in the wind
Awfully tired now, boss. Dog tired. Och det på grund av de små delar av Pers vindilar som når hit upp. Det kan förstås vara nån annan parvel som har tagit sig hit för en blåsning (förlåt). Vem det än är - Per eller Gudrun eller vemsomhelst - så gör denne sitt yttersta för att hålla mig vaken.
Min lya är begåvad med tre rum, kan man säga. Ett sovrum, ett kominerat kök/matsal/biosalong och ett gästrum. Alltså borde chansen att hitta ett ställe där man kan sova ostört på vara stor. Sällan pinkar en trähäst halva pottan full.
De båda sovrummen ligger nämligen vid varsin husknut. Dessa husknutar skulle fungera som mistlurar bara man andades på dem. Så vid vindar som nattens blir de inte jättetysta. Sovrummen strukna från sömnlistan, således.
Hoppet står alltså till det där tredje rummet. Där finns istället en köksfläkt. En köksfläkt som har spjäll. Spjäll som skulle göra min polare Trumslagarpojken, pa-rapa-pam-pam, grön av avund när det blåser. Säg så här: jag såg trummisen i Hardcore Superstar ösa konstant i nästan en timme på en spelning förra veckan, men med tempot mina köksfläktspjäll håller skulle han ha orkat max tio minuter. En bock i vakenkolumnen för vardagsrummet också. Som man säger i Amerikat: This blows bigtime. Endera morgonen vaknar jag förmodligen, fullständigt utsövd, på toaletten. Enligt Film-Tobbe ska golvvärmen fungera utmärkt även nattetid.
Nu längtar jag, om möjligt, ännu mer till helgen. Då kommer jag möta ett helt annat yrväder. Mycket trevligare yrväder, dessutom. Rapporterade SMHI om såna skulle väderleksrapporten vara dagens höjdpunkt.
Vardagligt och briljant. Sven would be proud, son.