Confessions of a slightly degenerated mind

Ett paket smaksatta riskakor. Ett stycke nattsvart svenskt drama i form av Den nya människan. En ganska tilltagen sexa Jameson. Så räddades lördagkvällen. Och varför jag berättar det nu vet jag inte. Har väl helt enkelt inte haft tid innan.

Idag råder inga sådana infall. Istället står andra för infallen. Ett jobb, som jag sammalagt utfört i drygt två år, anses jag plötsligt vara helt inkompetent för att klara av. Jag är inte bitter, och egentligen inte förvånad heller. Men lite... jag vet inte... tom? Och besviken på sättet på vilket allt skötts.

Nåväl, snart vankas det helt andra bullar. När helgen kommer ska undertecknad på bröllop. Och med tanke på att jag varit på två tidigare i mitt liv - för ett antal år sedan och i skydd av mamma - så kommer jag att vara en mycket vilsen själ. Men det kommer att bli väldigt trevligt att se en av mina äldsta och bästa vänner äntligen göra något hon drömt om länge.