Allt har sin tid

Tänkvärda prylar i bokform blir det sällan numer. Därför tar det lång, lång tid att läsa Kapuscinskis Fotbollskriget just nu. Jag suger i mig varje liten droppe, varje liten koves som bildar bokstäver som bildar ord drar jag in. Och jag låter det ta tid. Bara för att.

Hey, ni kan inte klandra mig heller. För senast jag läste nåt som inte var ren fiktion utan särskilda mått av språkfascism var nog... senast jag läste Kapuscinski. Då var det längesen, kan jag avslöja. För den som orkar så står det i ett väldigt gammalt inlägg på denna sida om när det närmare bestämt var.

Trots det är jag inte så lite sugen på att öka farten och spurta mig genom det sista, för ovanför mitt huvud står i dettta nu en tegelsten som jag längtat och längtar efter. En ganska ny tegelsten. Av en författare från Boston. Med ett par förmodade skrockanden i sig. Men de är så lätta att ha överseende med.

Antingen så vet ni eller så har ni ingen aning om vad jag pratar om. Så kan det vara ibland.

För övrigt vill jag att det stannar mellan oss att jag blev överrumplande rörd av Obamas segertal imorse. Hann se det precis innan jag la mig på rulle mot arbetet, och kunde därmed skylla de röda ögonen på motvinden.

Dagens låt är - det är dags nu - "Till havs" framförd av en av Borlänges finest ever, Jussi Björling.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback