Miss Li och löst folk
En av Borlänges (jodå, nog tar vi åt oss av äran, trots att hon varit Stockholmsbo ett längre tag) stoltheter var på besök i Norrköping igår. Och när fröken Ahls vänner, med Paj i spetsen, undrade om inte jag ville följa med eftersom fröken Ahl själv hade andra förpliktande angelägenheter var jag inte sen att säga nej.
Och ojojoj, vilken spelning det var. Miss Li sparade inte på krutet för en sekund. Varenda guldkorn från Late night heartbroken blues (det vill säga ungefär varenda låt) radades upp. Bäst på spelningen var just låten "Late night heartbroken blues" och "Miss Li". Att Maia Hirasawa också stod för en riktigt fin spelning innan gjorde inte kvällen sämre.
När jag sen travade hemöver efter spelningen kom jag upp bakom ett sällskap bestående av två äldre par. När en av männen hörde stegen och tittade bakåt hoppade han lite skrämt till. Varpå en av kvinnorna, gissningsvis hans fru, på en aning högtravande stockholmssmål sade:
- Men Gunnar, inte behöver du väl bli rädd för ungdomar!
Svaret blev, på klockren östgötska:
- De vet man aldri, de finns så mycket bouvar å bandeiter nuförteiden. (Jag ber om överseende för stavningen, håller som bäst på att lära mig östgötska språket.)
Jag undrar bara vilken av kategorierna jag tillhör, bovar eller banditer? Jag känner mig mest som en bov, måste jag erkänna. Det känns mindre farligt med bovar, det är väl ungefär skurkarna i Bamse. Banditer, det är ju såna som bröderna Dalton. Och så stor haka har jag inte.
Och ojojoj, vilken spelning det var. Miss Li sparade inte på krutet för en sekund. Varenda guldkorn från Late night heartbroken blues (det vill säga ungefär varenda låt) radades upp. Bäst på spelningen var just låten "Late night heartbroken blues" och "Miss Li". Att Maia Hirasawa också stod för en riktigt fin spelning innan gjorde inte kvällen sämre.
När jag sen travade hemöver efter spelningen kom jag upp bakom ett sällskap bestående av två äldre par. När en av männen hörde stegen och tittade bakåt hoppade han lite skrämt till. Varpå en av kvinnorna, gissningsvis hans fru, på en aning högtravande stockholmssmål sade:
- Men Gunnar, inte behöver du väl bli rädd för ungdomar!
Svaret blev, på klockren östgötska:
- De vet man aldri, de finns så mycket bouvar å bandeiter nuförteiden. (Jag ber om överseende för stavningen, håller som bäst på att lära mig östgötska språket.)
Jag undrar bara vilken av kategorierna jag tillhör, bovar eller banditer? Jag känner mig mest som en bov, måste jag erkänna. Det känns mindre farligt med bovar, det är väl ungefär skurkarna i Bamse. Banditer, det är ju såna som bröderna Dalton. Och så stor haka har jag inte.
Kommentarer
Postat av: Karlsson
Noterbart att min mormor hävdade när min bror och jag var små att vi var bröderna Dalton och hon vår elaka kumpan.
Detta får mig alltid att småle.
Frågan är dock; vem efterliknar jag i dagens läge?
Lasse Kongo?
Postat av: Staffan
Haha, din mormor kan hon. Lasse Kongo är alternativ så bra som något. Mitt tips hade annars varit Löfgren eller Tallroth.
Postat av: Karlsson
Realistiskt sett så är jag nog Tallroth, men jag skulle nog hellre iträda mig Löfgren-rollen.
Och vem är du?
Kapten Jönsson?
Postat av: Staffan
Ja, kanske det. Eller Larsson?
Trackback