Confessions of a slightly degenerated mind

Ett tag trodde jag att jag lämnat de där jämransvärda nätterna bakom mig. De där som stördes av vinpinade knutar, smällande fläktspjäll och annat otyg. Och visst, såna fenomen har jag sluppit. Men det finns mycket mer i samma genre som gärna retar upp en.

Häromnatten vaknade jag av att det lät som om någon sprang fram och tillbaka efter husväggen och slamrade med nånting i stil med kastrullock. Jag väntade en stund på att få en förklaring från fröken Ahl, men hon hade inte ens vaknat av trumkonserten. Så jag tog mig upp och kikade ut på ingenting alls förutom ett hällande regn. Eftersom ljudet fortsatte trots den tomma gatan måste det vara regnet som på nåt djävulskt listigt sätt lyckas med låtandet. Och det är ju inte ett enda dugg irriterande.

Denna upplevelse återskapades inatt, varför undertecknad inte förrän nu är up and running. Har varit fysiskt vaken ett bra tag, men skallen vaknade först för en halvtimme sen. Nu ska den chockas med koffein och nikotin, för det vill till att den är vaken ikväll. Då ska det spelas poker, och jag behöver all koncentration jag kan hitta. Har ju inte spelat sen Sälen. Så jag räknar inte med några pengar ikväll. Men kul ska det bli.