Den Värsta Digitalprylen
Bli inte rädda, kära läsare, om ni plötsligt ser en dvd-spelare komma flygande genom höst-/vintermörkret utanför fönstret. Åtminstone inte om den verkade komma från Norrköpingshållet. Om allt är som det ska så kommer det att hända inom väldigt överskådlig framtid.
Mitt under brinnande slut av andra Sopranos-säsongen har apparathelvetet mage att lägga av. Pratade man bilspråk skulle man nog säga att den skar. Pratade man dataspråk skulle man säga att den kraschade. Pratade man hundspråk skulle man säga att det var hög tid för en tripp till veterinären. Hur som helst är den jävligt död.
En annan del av inledningsmeningen, förresten; det är höst här, men tillförlitliga rapporter säger att det åks pulka i Gondor. Men jag är inte bitter, nej nej.
Apropå något helt annat så får den träiga och genomtråkiga Stalingrad snart vara klar, tycker jag. Den har hittills (efter cirka 250 sidor siffror och namn) varit läsvärd i ungefär 20 rader, de som handlade om den överjävlige snipern Zaitsev. Och jag vill bara bli klar med den så att jag får börja med Ingenting är heligt. Nånting inom mig hindrar mig från att sätta igång med en ny bok innan jag läst ut den jag håller på med, tråkigt eller ej. Kalla det gärna självplågeri, för det är nog rätt nära sanningen.
Imorgon ska jag försöka att inte svära lika mycket. Huruvida det försöket slutar i en happy ending eller ej beror till stor del på dvd:n.
Mitt under brinnande slut av andra Sopranos-säsongen har apparathelvetet mage att lägga av. Pratade man bilspråk skulle man nog säga att den skar. Pratade man dataspråk skulle man säga att den kraschade. Pratade man hundspråk skulle man säga att det var hög tid för en tripp till veterinären. Hur som helst är den jävligt död.
En annan del av inledningsmeningen, förresten; det är höst här, men tillförlitliga rapporter säger att det åks pulka i Gondor. Men jag är inte bitter, nej nej.
Apropå något helt annat så får den träiga och genomtråkiga Stalingrad snart vara klar, tycker jag. Den har hittills (efter cirka 250 sidor siffror och namn) varit läsvärd i ungefär 20 rader, de som handlade om den överjävlige snipern Zaitsev. Och jag vill bara bli klar med den så att jag får börja med Ingenting är heligt. Nånting inom mig hindrar mig från att sätta igång med en ny bok innan jag läst ut den jag håller på med, tråkigt eller ej. Kalla det gärna självplågeri, för det är nog rätt nära sanningen.
Imorgon ska jag försöka att inte svära lika mycket. Huruvida det försöket slutar i en happy ending eller ej beror till stor del på dvd:n.
Kommentarer
Trackback