Bland danskjävlar och apungar
Vad ända in i hela aftonsången var det som hände egentligen? Där, då, i lördags? Sinnessjukt från början till slut var det i Köpenhamn. Sverige bättre än någonsin i en haltvimme. Danmark bättre än på många år resten av matchen. En helt kaosartad avslutning där man inte riktigt visste om man skulle skratta eller gråta.
För undertecknad var det kulmen på en nästan onödigt skön dag. Max husse tog med mig till grannstan där de vita lejonen, och ett par fotbollsextremister, bor. Med dessa fotbollsextremister åts det brunch, tittades på VM-krönikan från -94, sparkades straffturnering i solen, åts pizza, dracks malthumlejästochvatten och till sist besågs matchen alla pratar om. Och målen alla borde prata om. Och fånen som ingen egentligen vill prata om, men gör ändå för att man är så illa tvungen.
Således vaknade jag upp igår med ett leende på läpparna och blå högerfot (att straffturnera barfota i några timmar will do that to you). Direkt konstaterade jag att vädret alltjämt var vackert, varför jag omedelbart yrkade på en tripp till en djurpark inte långt härifrån. Yrkandet fann bifall, så en stor del av gårdagen spenderades alltså med förra årets riksangelägenhet Enzo, horder av sovande varelser och en del vakna djur.
Apropå absolut ingenting måste jag också basunera ut ett litet filmtips. Jag såg den redan förra helgen (med Film-Tobbe, of course), men det är inte förrän nu som jag kommer ihåg att delge världen min upptäckt: Children of Men har allt. Bra och annorlunda story, nagelbitande spänning, redigt skådespeleri (har Clive Owen nånsin varit bättre?), schysst musik, foto i världsklass och mycket omsorgsfullt skapade miljöer. Bättre film har faktiskt sällan skådats.
För undertecknad var det kulmen på en nästan onödigt skön dag. Max husse tog med mig till grannstan där de vita lejonen, och ett par fotbollsextremister, bor. Med dessa fotbollsextremister åts det brunch, tittades på VM-krönikan från -94, sparkades straffturnering i solen, åts pizza, dracks malthumlejästochvatten och till sist besågs matchen alla pratar om. Och målen alla borde prata om. Och fånen som ingen egentligen vill prata om, men gör ändå för att man är så illa tvungen.
Således vaknade jag upp igår med ett leende på läpparna och blå högerfot (att straffturnera barfota i några timmar will do that to you). Direkt konstaterade jag att vädret alltjämt var vackert, varför jag omedelbart yrkade på en tripp till en djurpark inte långt härifrån. Yrkandet fann bifall, så en stor del av gårdagen spenderades alltså med förra årets riksangelägenhet Enzo, horder av sovande varelser och en del vakna djur.
Apropå absolut ingenting måste jag också basunera ut ett litet filmtips. Jag såg den redan förra helgen (med Film-Tobbe, of course), men det är inte förrän nu som jag kommer ihåg att delge världen min upptäckt: Children of Men har allt. Bra och annorlunda story, nagelbitande spänning, redigt skådespeleri (har Clive Owen nånsin varit bättre?), schysst musik, foto i världsklass och mycket omsorgsfullt skapade miljöer. Bättre film har faktiskt sällan skådats.
Kommentarer
Postat av: A
Till och med jag(!) reagerade på matchen då det var den som var på radion när jag i lördagskväll återigen stog på Stora Enso för att rulla kartong... Fast det jag blev mest förundrad över var att bara fem minuter efter att den lille dansken (som tydligen bor i sverige) hade rusat in på planen, så klassades händelsen som en av de största skandalerna inom fotbollen... Jaja... nu är jag iaf trött att höra om händelsen då den upprepepades var gång det kom nyheter på radio...
Postat av: Staffan
Att tänka sig A i Stora Enso-overall, och därtill lyssnandes på fotboll, det är bara för mycket! Och ja, det var uttjatat efter typ en halvtimme.
Trackback