Varma rekommendationer
Med en liten, liten, men naggande god roll i The Darjeeling Limited (eller, om man ska vara petig, i kortfilmen Hotel Chevalier innan filmen) bekräftar Natalie Portman det jag har anat länge: Jag är kär i henne. Och jag har nog varit det ända sedan hennes mycket tidiga genombrott i Léon, ty hon var redan då ungefär lika gammal som mig.
Hennes bästa roll, och den som egentligen fick mig på fall, är ändå den i Garden State. Jag tror med ganska stor bestämdhet att jag bett er se den förut, men jag gör det igen. Se den, för höge farao, och se sedan om den.
Annars var The Darjeeling Limited ganska mycket som jag förväntat mig, och som Wes Anderson-filmer är mest. Annorlunda handling med särgena karaktärer som kompas av fin musik och framställs med annorlunda foto och klippning. Den rekommenderas således varmt.
Eftersom så många andra avslutar sina inlägg med "dagens låt" ska inte jag vara sämre. Dagens låt är "Queen of the world" med Ida Maria.
Hennes bästa roll, och den som egentligen fick mig på fall, är ändå den i Garden State. Jag tror med ganska stor bestämdhet att jag bett er se den förut, men jag gör det igen. Se den, för höge farao, och se sedan om den.
Annars var The Darjeeling Limited ganska mycket som jag förväntat mig, och som Wes Anderson-filmer är mest. Annorlunda handling med särgena karaktärer som kompas av fin musik och framställs med annorlunda foto och klippning. Den rekommenderas således varmt.
Eftersom så många andra avslutar sina inlägg med "dagens låt" ska inte jag vara sämre. Dagens låt är "Queen of the world" med Ida Maria.
Kommentarer
Trackback